Becoming Indonesian

Teaching Pancasila at the Intersection of Education Technology and Ideology

Sastrawan, Yanti

2026

Med en befolkning på nästan 280 miljoner människor är Indonesien världens fjärde störstaland efter folkmängd. Landet har över 1,300 etniska grupper samt drygt 700 regionala språk, där Bahasa Indonesia (indonesiska) är det nationella språket. Mitt i denna mångfald främjarstaten Pancasila (“de fem principerna”), som dennes officiella ideologiska grund. Även om Pancasila är inskriven i konstitutionen och ofta framhålls som sammanhållande ram, har dess innebörd historiskt sett varit omtvistad. Trots detta har den spelat en avgörande roll i medborgarundervisningen och är tydligt närvarande i Indonesiens övergång till digitalisering av utbildningen under de senaste åren. 

Syftet med denna forskning är att undersöka på vilka sätt Pancasila uttrycks, både historiskt och i dagens regeringspolitik, samt hur den tillämpas i lärarnas pedagogiska praktik genomanvändning av digitala medier och teknik. Eftersom det finns ett historiskt perspektiv genomvilket man måste betrakta meningsskapandet kring Pancasila, inleds denna forskning med att undersöka detta perspektiv utifrån talet “Pancasilas födelse”, Myndigheten för utveckling av Pancasila-ideologin (BPIP) samt den digitala plattformen Merdeka Mengajar (PMM) – emanciperad undervisning – och ramverket för Pancasila-elevprofilen, som är ett initiativ som lanserats av departementet för utbildning, kultur, forskning och teknik.

Genom en undersökning som utgår från ett kulturellt perspektiv på utbildningsmedieproduktion bygger denna studie teoretiskt på ramen för encoding/decoding (Hall, 1973). Som analysverktyg observerar det Pancasilas meningsskapandet genom kultur och ideologi (Anderson, 2006; Geertz, 1973), lärandemått (Biesta, 2009), teknologisk lösningsorientering (Facer & Selwyn, 2021) och kulturell medborgaridentitet (Dahlgren, 2006). Forskningsupplägget bygger därför på en kvalitativ metodik som omfattar en analys av intervjuer, fältanteckningar, samt dokumentanalys och analys av utbildningsvideor om Pancasila.

I skärningspunkten mellan utbildningsteknik och ideologi fungerar lärarna som förmedlare för att främja en kultur där man lär sig om Pancasila som levdideologi, genom att själva agera som aktiva tolkare av principerna. I slutändan är de metodersom lärarna har utvecklat för att använda digital teknik och digitala medier inte bara ett uttryck för deras kompetens som pedagoger, utan också en del av processen att bli indoneser.

Huddinge : Södertörns högskola, 2026. s. 260.

ISBN 9789189962811

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 261

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Låna boken