Energy Efficiency in buildings in the Baltic states and the Nordic countries

Publication book cover

Li, Xiaoying

2024

Paper [I] undersöker effekten av krav på energiprestanda i byggnormerna på energieffektiviteten i svenska flerbostadshus. Resultaten, som baseras på specifika användningsdata från energiprestandacertifikat (EPCs), tyder på att implementering av prestationsbaserad reglering resulterar i en 13,5-procentig ökning av energieffektiviteten över en generell trend på 1,69% per år för byggnader med fjärrvärme och en 10,1-procentig ökning över en trend på 0,40% för de med elvärme. De skärpta byggreglerna visar dock inte på starka effekter för att ytterligare öka energieffektiviteten. Effekten av byggregler är blygsam för byggnader med bättre energiprestanda men mer betydande för byggnader där den faktiska energianvändningen överstiger de erforderliga nivåerna. Vidare indikerar en strukturell analys betydligt större effektivitetsökning under perioden med prestationsbaserad reglering än tidigare. Utöver regleringseffekterna indikerar resultaten empiriska bevis på energieffektivitetsgapet. Den uppskattade energianvändningen från tekniska modeller är väsentligt lägre än den uppmätta energianvändningen för jämförbart byggande. Paper [II] uppskattar effekterna av ombyggnadsprogram av den gamla sovjettidens flerlägenhetsbyggnader i Litauen på realiserade dynamiska energibesparingar genom att analysera månatliga energiräkningar. Studien använder en kvasi-experimentell forskningsdesign för att bedöma orsakseffekten av ombyggnad på energibesparingar. Resultaten tyder på att ombyggnader är förknippade med en minskning på 50% till 59% av den genomsnittliga uppvärmningsförbrukningen under olika perioder efter renovering. Dessutom har ombyggnader också en kortlivad effekt på elbesparingen på 3% till 3,6%. Givet de genomsnittliga uppvärmningspriserna i undersökningsurvalet tyder dock kostnads-nyttoberäkningarna på att energibesparingarna inte var tillräckligt stora för att täcka de initiala investeringskostnaderna. Paper [III] bedömer energiprestandagapet – skillnaden mellan realiserade och beräknade energibesparingar som gjorts av ingenjörer. Resultaten visar att de förväntade besparingarna i genomsnitt realiseras fullt ut efter ett renoveringsprogram av flerbostadshus i Litauen. Uppsatsen utforskar också de bestämningsfaktorer som förväntas förklara skillnader i energiprestandagapet mellan olika renoverade byggnader. Resultaten tyder på att byggnader med flera lägenheter som förvaltas av utlokaliserade specialiserade bostadsförvaltningsbolag tenderar att realisera högre energibesparingar efter renoveringar än byggnader som förvaltas av gemenskaper av lägenhetsägare. Jämfört med renoverade byggnader som uppnår den lägsta erforderliga energiklassen C, tenderar dessutom prestandagapet att vara större för de byggnader som är inriktade på en högre energiklass A eller B. Paper [IV] utforskar de marginella effekterna av energiprisinflation på olika inflationsförväntningar i Sverige. De tidsinvarianta marginaleffekterna är rimligt små. Den flexibla maskininlärningsmetoden för kärnbaserade KRLS-uppskattningar indikerar dock signifikanta tidsvarierande mönster i marginaleffekterna. Marginaleffekterna är mycket volatila under den senaste tidens höga energiprisinflation. Ändå tenderar volatiliteten att vara lägre och marginaleffekterna minskar till runt 0 i slutet av urvalsperioden. Bland alla potentiella ekonomiska faktorer kan energiprisinflationen systematiskt förklara variationerna i marginaleffekterna.

Huddinge : Södertörns högskola, 2024. s. 151.

ISBN 978-91-89504-68-4

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 225

Ladda ner som pdf
Mer information i DiVA
Låna boken