Policy professionals in civil society organizations

Struggling for influence

Mellquist, Joanna

2022

En ökad politisk komplexitet, i kombination med ett mer professionaliserat civilsamhälle, främjar framväxten av policyprofessionella inom civilsamhällesorganisationer och aktualiserar frågor kring deras traditionella demokratiskapande roll och förmåga. Avhandlingen studerar civilsamhällets professionalisering genom att analysera observationer och intervjuer med policyprofessionellt anställda – det vill säga anställda med huvuduppgift inom politisk påverkan, kommunikation, sakkunskap och utredning – på civilsamhällesorganisationers huvudkontor i Sverige, Lettland och Nederländerna.

Den huvudfråga som avhandlingen behandlar rör hur vi kan konceptualisera och förstå de policyprofessionella i civilsamhället och den roll de spelar för dess professionalisering. Avhandlingen använder sig av fältteori i kombination med ny institutionell teori för att skapa nya insikter om hur denna grupp av experter påverkar organisationers strategier, produktion av kapital, legitimitet och ytterst deras demokratiska funktion. Avhandlingen består av fyra delstudier som fokuserar på policyprofessionellas roll i medlemsorganisationer.

Den första delstudien rör policyprofessionella som ett fält. Den visar på hur olika grupper av policyprofessionella för med sig och skapar kunskaper och kapital när de rör sig mellan organisationer på arbetsmarknaden. Det policyprofessionella fältet förstås som en kamp för att få inflytande över internt och offentligt beslutsfattande. I kampen om inflytande används och konstrueras fältspecifikt kapital. Kapital som är viktigt för detta område är – förutom nätverk, kontakter och akademisk utbildning – organisatoriskt kapital och policypolitiskt kapital. Medan organisatoriskt kapital skänker organisationen legitimitet, förtroende och lojalitet, bidrar det policypolitiska kapitalet, hämtat från den politiska sfären, till en politisk professionalisering av fältet.

Delstudie två argumenterar för vikten av att skilja mellan olika typer av policyprofessionella. I civilsamhällesorganisationer konceptualiseras policyprofessionellas olika rollinriktningar i fyra grupper: policyforskare, policylobbyister, policykommunikatörer och policyaktivister. Dessa rollinriktningar är i sin tur kopplade till individernas val av strategier, som i sin tur är inbäddade i institutionella logiker och i relationer med aktörer utanför det civila samhället.

Ett exempel på logiker som påverkar fältet är den potentiella konflikten mellan medlemslogiken och inflytandelogiken som studeras i delstudie tre. Civilsamhällesorganisationers specialisering i arbetet med policyprocesser ger dem mer kompetens kring politiska strategier. Det innebär att policyprofessionella får ett kunskapsövertag gentemot medlemmar och valda representanter, vilket i sin tur skapar gap mellan de policyprofessionella och medlemmarna. De policyprofessionella försöker övervinna gapen med hjälp av vad som förstås som frikoppling av policyarbete gentemot medlemmar och skapande av myter kring medlemmarnas centrala roll i organisationer. Strategierna leder till organisatoriskt hyckleri, det vill säga en diskrepans i vad organisationerna säger och vad de gör. Ytterligare extern logik som studeras i delstudie fyra är mediatisering (organisationers anpassning till en medialogik) för att påverka politiska beslut. Studien visar hur mediatisering av det civila samhället driver organisationer att avancera sitt arbete med varumärkesbyggande och strategisk kommunikation, vilket i sin tur höjer kommunikatörernas status inom policyteam och skapar konflikter inom organisationer.

Sammantaget visar avhandlingen på vad som kan beskrivas som en policyprofessionalisering av civilsamhällesorganisationer, vilket skapar och är en konsekvens av mer elitdrivna påverkansprocesser inom civilsamhället. Avhandlingen bidrar dels till studiet av professionaliseringsprocesser inom civilsamhället, dels till att nyansera och utöka litteraturen och förståelsen av policyprofessionella. Den beskrivna policyprofessionaliseringen av civilsamhällesorganisationer skapar ett nytt politiskt landskap där policyprofessionell kompetens efterfrågas inom civilsamhället. En betydande fara med framväxten av policyprofessionella som arbetskår inom civilsamhällesorganisationer är att beslutsfattande i högre grad läggs i händerna på dessa anställda, snarare än i händerna på medlemmarna som organisationen ska representera.

Huddinge : Södertörns högskola, 2022. s. 178.

ISBN 978-91-89504-18-9

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 212

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Låna boken