“And I don’t know who we really are to each other”

Queers doing close relationships in Estonia

Uibo, Raili

2021

Denna avhandling utforskar hur queera personer förstår och utövar nära relationer i de samtida politiska, ekonomiska och kulturella förhållandena i Estland. Studien bygger på kvalitativa metoder från sociologi och antropologi och ligger i skärningspunkten mellan queerstudier, de/post-kolonialastudier, familje- och släktskapsstudier.

Utgångspunkten är den estniska emic-termen lähedased (nära och kära) och den relaterade termen lähedased suhted (nära relationer). Närhet innefattar både fysiska och emotionella dimensioner och har inte lika mycket bagage som ordet ”familj”. Fokus på nära relationer möjliggör en bredare analys än det typiska fokuset på sexuell eller romantisk tvåsamhet och öppnar därmed för möjligheten att inkludera olika typer av relationer som deltagarna i studien tycker är betydelsefulla i deras liv.

Avhandlingen är organiserad kring tre huvudteman. För det första handlar den om hur queera personers nära relationer skapas, underhålls, förvandlas eller bryts i det samtida Estland. För det andra granskar den queerhetens roll i konstruerandet av nära relationer. För det tredje undersöker avhandlingen hur omsorgspraktiker förhandlas fram i förhållande till olika temporaliteter.

Empiriskt bygger studien huvudsakligen på intervjuer och etnografiska möten med icke-heterosexuella och könsöverskridande personer som bodde i Estland mellan 2016 och 2017. Intervjuerna kompletterades med en metod där deltagare ombads att rita en karta över sina nära relationer. Dessutom används svar (302) från en kvalitativ enkätundersökning som genomfördes online sommaren 2017, för att ytterligare kontextualisera resultaten från studien.

Resultaten visar att fokus på nära relationer gjorde det möjligt att redogöra för en myriad av relationer som var centrala i människors liv, även ommånga var svåra att passa in i befintliga relationskategorier. Familjebegreppet kunde dock inte avfärdas helt, eftersom det spelade en roll för ett stortantal deltagare i studien. Alla relationer formades till stor del av en utbredd ekonomisk otrygghet, varför min avhandling tar avstånd från den voluntaristiska diskursen om valfrihet.

Avhandlingen utmanar också vanliga föreställningar om garderoben som något som motsätter synlighet och osynlighet, tystnad och tal. I ställetför att ”komma ut” eller ”leva öppet”, utövade forskningsdeltagare i denna studie olika dagliga praktiker av opacitet i relation till sin egen queerhet. Istället för att gömma eller avskilja sina queera liv, inkorporerade de ofta queerhet i sina liv på ett ogenomskinligt sätt. Medan denna osäkra balansgång var villkorad av tystnader och medveten ignorans, uppfyllde den ändå syftet att upprätthålla band utan att utmana dem.

Queera personer i Estland delade i studien inte bara en känsla av sårbarhet relaterad till deras queera positionalitet, utan de var också föremål för den vardagliga otryggheten som rådde i den nyliberala, patriarkala och heteronormativa staten. Både den bristfälliga välfärdsstaten och individualistiska tendenser privilegierade omsorg längs släktskapslinjer, vilket ytterligare bidrog till behovet av att kompromissa mellan känslor, plikter och beroende. Att förhandla om olika korsande temporaliteter var centralt när queera personer ägnade sig åt omsorgspraktiker, eftersom temporala aspekter som krononormativitet, queer/crip/kurativ tid utövade dragningskraft i olika och ibland motsatta riktningar

Huddinge : Södertörns högskola, 2021. s. 287.

ISBN 978-91-89109-70-4

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 192

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Boken på prisjämförelsetjänsten Bokfynd

Låna boken