European Mobility and Spatial Belongings

Greek and Latvian migrants in Sweden

Petrogiannis, Vasileios

2020

Nationalstaten och nationell identitet är produkter av europeisk historia som sedan 1800-talet är den viktigaste utgångspunkten för individers upplevelse av rumslig identifikation. Under de senaste decennierna har EU också försökt att aktivt utveckla framväxten av en kompletterande europeisk identitet, uttryckt i idén om ett europeiskt medborgarskap. Förutom det rymmer den europeiska kontinenten olika makroregioner som presenterats som historiskt viktiga och som spelar en identitetspolitisk roll. Två centrala exempel är Östersjöregionen och Medelhavsregionen.

Genom intervjuer med lettiska och grekiska migranter som kommit till Sverige under olika tidsperioder, från andra världskriget fram till idag, syftar denna avhandling till att rekonstruera intervjupersonernas överlappande identiteter. Frågan om vilken betydelse identitet kopplad till nationen har i dagens europeiska kontext utforskas genom att intervjuerna fokuserat på frågor som handlar om integration, känslor av tillhörighet och rumslig identifikation med ursprungsländerna (Lettland eller Grekland) och till det land där de nu bor (Sverige). Avhandlingen bidrar även till att undersöka hur strävanden att åstadkomma en gemensam europeisk identitet, som en kombination av nationell och regional tillhörighet, kan fungera i praktiken. Intervjuerna som genomförts för denna studie ger vidare en inblick i hur migranterna positionerar sig i relation till Östersjöregionen respektive Medelhavsregionen och till andra möjliga makroregionala rum. Migranternas berättelser om bland annat sociala nätverk, vardagsliv och personliga erfarenheter av att hantera offentliga myndigheter, bidrar till att ge insikter om inom-europeisk migration, ett fält där forskningen för närvarande är begränsad.

Analysen visar att nationen, både ursprungslandet och vistelselandet, är den viktigaste rumsliga enheten för identifikation hos de intervjuade EU-migranterna. Det är tydligt att EU för dessa migranter inte har åstadkommit en europeisk identitet som motsvarar den nationella identiteten. Samtidigt återfinns vissa element av europeisk identitet och tillhörighet i migranternas intervjusvar, framför allt i förhållande till den fria rörligheten inom EU. Denna studie visar också att de intervjuade migranterna i väldigt liten utsträckning upplever en specifik tillhörighet till Östersjöregionen respektive Medelhavsregionen. Däremot framkom betydelsen av andra makroregionala identiteter, såsom Baltikum för de lettiska intervjupersonerna och Balkan för de grekiska.

Huddinge : Södertörns högskola, 2020. s. 334.

ISBN 978-91-89109-27-8

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 177

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Boken på prisjämförelsetjänsten Bokfynd

Låna boken

Serier