The Challenge of ‘Stateness’ in Estonia and Ukraine

Podolian, Olena

2020

Avhandlingen undersöker det inflytande som olika internationella aktörer – såsom OSSE, Europarådet, EU och den Ryska Federationen – har utövat på två postsovjetiska stater, Estland och Ukraina. Mer specifikt är det sådant inflytande som rör utformningen av lagstiftning och policybeslut som hamnar i fokus, i relation till politikområden som kan kopplas till begreppet ”stateness”, det vill säga en stats förmåga att kontrollera sitt eget territorium och population, samt förmågan att fungera som en suverän stat bland andra stater i världen. De politikområden som undersöks i avhandlingen är kontrollen över landets gränser, statens våldsmonopol, politiken kring medborgarskap, minoritetsrättigheter och språkrättigheter, samt offentlig förvaltning, informationsspridning och utbildning.

I forskningen om demokratisering och statsbyggande är den internationella aspekten av en stats förmåga till ”stateness” underutforskad. Det tas för givet att ”stateness” är en central förutsättning för en lyckad demokratisering och för regimstabilitet, men det tas också för givet att denna förmåga i allt väsentligt bestäms av inhemska faktorer. Denna avhandling lämnar ett bidrag till den existerande forskningen på området genom att undersöka vilken betydelse externa aktörer har för en stats förmåga till ”stateness”. Bidraget handlar både om att förtydliga begreppet ”stateness” på ett teoretiskt plan, och om att empiriskt undersöka hur två postsovjetiska stater, i relation till externa aktörer, har kunnat hantera frågan om ”stateness” i det egna landet, från 1991 och framåt. Den komparativa undersökningen visar att de externa aktörerna har en märkbar påverkan på Estlands och Ukrainas lagstiftning inom politikområden som rör medborgarskap och minoritetsrättigheter, i synnerhet i Estland, men att de externa aktörernas inflytande är mer blandat när det gäller lagstiftning kring språkfrågor och utbildningsfrågor. Undersökningen visar också att Ryssland, som en extern aktör, har kunnat påverka förmågan till ”stateness” negativt när det gäller politikområdena informationsspridning och kontroll över statens gränser. Avhandlingen kan på så vis visa att det finns en påtaglig extern aspekt när det gäller olika länders förmåga att hantera sin ”stateness”.

Huddinge : Södertörns högskola, 2020. s. 524.

ISBN 978-91-89109-11-7

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 175

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Boken på prisjämförelsetjänsten Bokfynd

Låna boken