The University and the Demand for Knowledge-based Growth

The hegemonic struggle for the future of Higher Education Institutions in Finland and Estonia

Alcoverro, Adrià

2020

Under de senaste decennierna har högre utbildningsinstitutioner reformerats över hela världen så att de kan ha ett större inflytande i produktionen av kunskap inom kunskapsbaserade ekonomier (KBE). Denna omvandling förklaras ofta i termer av hur avancerade kapitalistiska ekonomier behöver säkra en välmående framtid inom post-fordistisk kapitalism. I denna vision är finska och estniska universitet tänkta som utrymmen inom vilka kunskap, teknik och entreprenörskap kreativt kombineras för att bidra till förverkligandet av en fortsatt ekonomisk tillväxt. Studien kontextualiserar denna efterfrågan på kunskapsbaserad tillväxt till en större global politiskt-ekonomisk kontext och förstår den som något som styr reformer som utvecklas i samband med en generell process för marknadsutvidgning. Denna process förstås som en totaliserande rörelse som överlappar med befintliga maktförhållanden och sociala hierarkier. I studien används ett gramscianskt ramverk för att kritiskt undersöka framväxten, konsolideringen och reproduktionen inom två tvärvetenskapliga universitetsavdelningar i Helsingfors och Tallinn av en motsägelsefull ordning. Ordningen utgörs av förhållandet mellan legitimerandet av berättelser, å ena sidan, och ett vertikalt genomförande av politik å andra sidan. Metodologiskt antar studien en narrativanalys av ett antal programmatiska dokument vid sidan av berättelser från dessa arbetsplatser. Trots spänningar som uppstått ur reformerna visar analyserna på att det finns ett bräckligt samtycke baserat på konsolideringen av en vag horisont av hopp och frihet, såväl i de programmatiska dokumenten som i den akademiska arbetskraften.

Denna vaga välståndshorisont styr och legitimerar marknadsutvidgning genom cirkulationen av en optimistisk teknik-centrerad berättelse, uttryckt i begreppet lösningsorientering (solutionism). Begreppet tjänar till att motverka de spänningar som finns i territorialiseringen av marknadskrafterna genom att lova en framtid där vetenskap, teknik och entreprenörskap samspelar till förmån för samhället. Studien visar även hur implementeringen av reformer legitimeras genom att åberopa den exceptionella status som den meritokratiska ordningen har i akademin. För att förstå hur marknadslogiken smälter samman med det som utmärker akademin analyseras denna alltmer "marknadsförda" - eller tygellöst meritokratiska (debauched meritocratic) - ordning genom att omdefiniera några av Bourdieus begrepp. Lösningsorientering (solutionism) och "tygellös meritokrati" (debauched meritocracy) tillhandahåller en uppsättning av mellanbegrepp som kopplas till det större gramscianska ramverket i syfte att komplettera den kritiska utredningen av universitetsordningen och dess centrala plats inom kunskapsbaserade ekonomier och post-fordistisk kapitalism.

Huddinge : Södertörns högskola, 2020. s. 366.

ISBN 978-91-89109-01-8

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 171

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Låna boken