We Will Burn: What's Next?

Wildfire Risk, Recovery, and Geospatial Decision-Making in Greece

Palenova, Elena

2026

De pågående klimatförändringarna har ökat både antalet och intensiteten av skogsbränder i stora delar av världen. För att undersöka vilka miljöfaktorer som kan påverka risken för skogsbrand och vilka effekter på skogsekosystem som skogsbränder kan få behövs tvärvetenskapliga angreppssätt som integrerar ekologiska och sociala dimensioner inom skogsbrandforskning. Min avhandling använder ett holistiskt ramverk som undersöker effekter av skogsbränder och vegetationens återhämtning efter brand i Grekland, en region som är särskilt utsatt för återkommande skogsbränder. Syftet var att öka förståelsen för efterbrandsförvaltning, restaureringsåtgärder och vegetationens återhämtning efter brand, och brandrisk, genom att integrera socioekologiska och geospatiala perspektiv och metoder.

Olika intressenters idéer om efterbrandsförvaltning undersöktes med hjälp av Q-metodologi som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder för att analysera subjektivitet. Semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med 22 deltagare från 10 olika organisationer som är involverade i skogsbrandsförvaltning. Från intervjuerna extraherades 376 påståenden, varav 44 valdes ut för en Q-studie som kunde identifiera sex distinkta diskurser: ”Statist”, ”Abstainer”, ”Beneficiary”, ”Pragmatist”, ”Revolutionary” och ”Contextualist”, vilket visade kontrasterande men kompletterande perspektiv, men även belyste brister i kommunikation mellan institutioner och aktörer. Intervjuerna användes även för att utveckla ett ramverk för prioritering av områden för restaurering efter brand, genom att kombinera intressenternas synpunkter med en geospatial analys. Ett område på 77 km² valdes ut för restaurering baserat på brandhistorik, lutning och status som skyddade områden, varav tre områden om totalt 31 km² identifierades som särskilt prioriterade.

Vegetationens återhämtning efter brand analyserades med hjälp av spatial analys, statistiska analys och maskininlärning. Satellitdata från MODIS och Landsat för perioden 2013–2025 analyserades med en kronosekvensmetod med användning av vegetationsindexen NDVI, EVI och dNBR som mått på vegetationens status. Random Forest-algoritmen användes för nedskalning av klimatparametrar. Genom att kombinera spektrala index, topografiska variabler och klimatdata utvecklades prediktiva generaliserade additiva mixade modeller för att utvärdera regenerationsmönster i brandutsatta områden. För denna studie pågår fortfarande metodutveckling, men preliminära resultat visar att vegetationens återhämtning är positivt korrelerad med nederbörd och evapotranspiration, samt negativt korrelerad med temperatur och höjd över havet. I en ytterligare studie analyserade vi om gnistbildning från elledningar är en viktig källa till skogsbränder. Analys av officiella data från Hellenic Fire Service, uppgifter från WWF Grekland, medier och volontärer, tillsammans med användning av Sentinel-2-satellitdata för validering av brända områden, visade på systematiska databegränsningar men även att totalt 237 km² av brända områden i utvalda fallstudier från 2018 till 2025 var direkt kopplade till elektrisk infrastruktur.

Resultaten i avhandlingen visar behoven av att utveckla omfattande mixade metoder samt vikten av ökad transparens och ökat underhåll av infrastruktur för att minska risken för skogsbränder. Avhandlingens tvärvetenskapliga utformning och resultat bidrar till det framväxande forskningsfältet ”Integrated Fire Management” genom fördjupad förståelse av skogsbrandsdynamik och genom att erbjuda evidensbaserade insikter för en mer adaptiv och inkluderande styrning av skogsbränder i Medelhavsområdet.

Huddinge : Södertörns högskola, 2026. s. 162.

ISBN 978-91-89962-71-2

Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 260

Ladda ner som pdf

Mer information i DiVA

Låna boken